Någon känsla kvar?
Elvis gör mig iallafall glad.
Åkte hem till mamma och pappa och va där några timmar. Jag klarar inte av att vara själv hela tiden längre, jag står inte ut. Jag ville bara få undan alla tankar vilket går så bra hemma hos dem. Jag vill inte förstå att vi snart inte längre kommer sitta vid köksbordet allihopa och äta tillsammans, så som vi alltid gjort och så som jag alltid har velat ha det ♥ Finns det någon positiv känsla kvar i mitt huvud?
Kommentarer
Trackback
