Nånting finns inte längre..

Så fort man börjar se ljust på saker så ska allt bara krascha.. Nu ger jag upp. Har jag inte gjort tillräckligt nu? Allt mitt syre är slut, hela min kropp är tung och jag kan inte ens tänka klara tankar.. Allr bara snurrar i virvlar, allt som hänt, allt som gjorts, alla glada minnen, alla fina saker, allt allt ALLT. Jag kämpade i veckor för att få slut på tankarna, för att kunna gå en omväg runt det jobbiga, sen plötsligt var det något som hände, något bra..trodde jag. Plötsligt tog någon ett snesteg och föll ur bilden. Det var jag sm föll, det var du som gick fel.. Jag kan inte fatta nånting längre..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0