Sova.
Mitt liv ser ut så här just nu.. Jobba-sova-jobba-sova. Jävla helvetes dag idag alltså, har inte gjort ett dugg annat än just jobbat och sovit..
När jag äntligen bestämt mig..
Ska det vara så svårt att få tag på denna? Den har väl inte slutat tillverkas.. Nu när jag äntligen vet hur jag vill ha håret.. Precis som i tvåan på gymnaset. Kortet därifrån var jag verkligen nöjd med, så jag blir tokig snart när jag letat i alla butiker efter min räddning..
Stå kvar.
Även om du tog tillbaka allt som du har sagt Även om du grät och sa jag har aldrig känt såhär Även om du sa förlåt för allt som du har gjort Så skulle jag aldrig se åt dig igen jag svär Om du lovade att ändra dig och bli normal Om du sa jag kommer alltid att älska dig Skulle det inte spela någon roll För tro det eller ej men jag älskar inte dig Du får stå kvar För jag går nu Ja, jag går nu Och jag är starkare än du Ja, jag är starkare än du Det har jag lärt mig nu Du brände dina broar när du sa det där Som fick mig att förstå vem du egentligen är Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser Och när du försöker le så ser vi den bara mer Men du får stå kvar För jag går nu Ja, jag går nu Och jag är starkare än du Ja, jag är starkare än du Jag är så mycket starkare än du Det har jag lärt mig nu Du har sårat mig mera än du tycks förstå Men ett öga för ett öga, ja det heter väl så Och du som tror på karma, och kallar dig lärd Borde veta att i nästa liv blir du ingenting värd Nej du får stå kvar För jag går nu Ja, jag går nu Och jag är starkare än du Ja, jag är starkare än du Jag är så mycket starkare än du Du får stå kvar För jag går nu Ja, jag går nu Och jag är starkare än du Ja, jag är starkare än du Jag är så mycket starkare än du Jag är starkare än du Det har jag lärt mig nu..
I am Sam
Såg denna underbara film, i brist på annat.. Har rotat igenom mammas filmer tusentals ggr förut men aldrig orkat se denna två timmars långa film. Har nog inte ens orkat läst vad den handlat om, tills idag. Och gud vad jag inte ångrar mig. Denna film var så FIN. SE SE SE DEN. Älskar dessutom denna unge, som i ochförsig är sexton år numera. Dakota Fanning är så vacker.
Och eftersom..
Varför är vissa dagar så mycket enklare än andra? Vissa dar kan man inte hantera alls, då man bara ligger i sängen och mår dåligt och andra, dagar som denna har jag till och med orkat göra hur mycket nytta som helst.. Har skrivit ett tio sidors långt brev till Daniela nu, det var fan på tiden. Och så skönt kändes det. Lättnad. Jag har diskat undan all jävla äcklig disk, nu ska jag lägga mig i ett välförtjänt bad, sen kanske jag till och med orkar dammsuga. Men först ska jag äta ravioli :) Och eftersom det är fredag imorn känns livet genast lättare..
Snart dör en del av mig.
Idag var en dag då jag verkligen fattade att det snart kommer hända. Snart är jag ensam kvar. Mamma och jag va ut och promenera en stund idag när ja kom hem från jobbet och det var då först jag insåg att detta är på riktigt. Detta år är snart slut och snart är det bara några månader kvar. Nu är det runt tio-elva. Men som alla vet så går tiden för fort så snart är vi där.. Jag kan inte vara glad för deras skull, för allt är bara så hemskt. Jag klarar inte allt själv. För vem ska jag åka till när jag behöver trygghet? Vem ska jag åka till när jag behöver en kram som bara mamma kan ge? Vart ska jag åka om jag behöver pappa mer än nånsin? Vart ska jag åka om jag saknar familjen så otroligt mycket och bara behöver få vara nära? Hur ska jag klara mig utan mina syskon? Hur ska jag klara mig utan allas stöd, sällskap, kärlek och närvaro? Jag gör inte det. Just nu har jag tårar och snor i hela ansiktet, men tänk det är det sista jag bryr mig om just nu.
Nedräkningen har bara börjat och allt känns så jävla hemskt, REDAN. Hur ska det då kännas efter en dag, en vecka, en månad? Dom anar inte hur ont det gör. Vad ska jag göra alla dagar då jag istället skulle varit där? Vad ska ersätta det? Jag klarar inte det här helt ensam. Just nu finns det inget ljus alls..
Jag vill inte tänka mer.
Jag blir så jävla arg.Jag höll på i säkert tio minuter med att försöka logga in på blogg.se, men så fort jag markerat inloggningen så dök en annan sida upp med massa jävla reklam.. Jag blir så frustrerad, detta är inte rätt tillfälle alltså. Jag klarar inte sånt här, dagar som denna. Nu har jag fått öppna ett Nytt textdokument bara för att få skriva av mig lite. Uschuschusch. Inte okej. Ena sekunden mår man jättebra men sen plötsligt går något snett och då rasar allt det där bra som man byggt upp. Jag vill inte tänka mer, jag vill inte, jag vill inte. Om det ska vara såhär i flera veckor till så vill jag helst bara glömma alltihopa, glömma att det ens har existerat, det har aldrig hänt. För det har de väl inte? Isåfall borde jag inte känna såhär. Har även gått omkring med huvudvärk i flera dar nu, vart de nu kommer ifrån.. I FLERA DAR.
Så här blir det nästan varje dag numera.. Från början är allt bra, sen går jag å lägger mig en stund och vaknar sedan till att allt är som det var innan, fast på ett helt omvänt sätt. Alla tankar om Varför bara forsar upp och sen kommer det onda huvudet. Jag orkar inte. Säg något för i helvete.
Lättnad.
Känner mig tom på någe vis, men ändå lättad. Det är nästan en skön känsla. Har blivit lite klokare nu tror jag. Just att inte veta, har alltid varit det jobbigaste. Än så länge går det fint:)
Har jobbat idag, butiken, gick mycket bra faktiskt. Sen åkte jag hem till hela familjen och åt god, mycket god mat. Massa trevligt. Morgondagen ser än så länge ut att tillbringas i sängen. Sova länge ska jag göra, är ju bara ledig en dag denna vecka.. imorgon alltså. Sen borde man ju faktistk orka ta sig ut och rösta. Låter mest jobbigt och ansträngande:P Så gonatt istället.
Lika bra..
Känslorna har nog gått över till irritation, frustration och deprition. Fan va kul jag har just nu. Mkt blandat som händer.. och INTE händer.. Varför det nu inte gör det? Vad är det som är så svårt egentligen? Bara säg.
Denna vecka har varit väligt bra, mkt lek och mkt skratt åt våra eländiga liv. Igår åt vi på Church street och när J sa att hon kände att hon hade en period då hon kunde börja grina när som helst, så brast jag nästan. Haha, i och gör sig skrattade jag mest, men strattade så jag grinade för att inte enbart grina :P Sorgligt. Det finns en, bara en orsak till att allt går upp och ner och den orsaken vill jag bara glömma bort helt och hållet just nu.. det går ju inte lättare direkt när man påminner sig själv hela tiden. Ibland hatar jag mig själv för det, men jag kan ju inte låta bli. Det är som en drog, jag är fast och beroende och jag kan inte bli fri.
Snart börjar vi med något helt annat, för det är lika bra:P
Frustrerad och ledsen.
Igår kväll rasade en del av det som jag byggt upp.. Jag känner mig hjälplös men vill så gärna hjälpa. På vilket sätts om helst. En person som står mig nära har varit med om vidrigheter efter vidrigheter och jag bara sitter här och kan inte trösta. Jag mår så dåligt av att veta att du kämpar varje dag för att det ska glömmas, ta slut och bli bättre.. Inga ord jag säger hjälper, det vet jag, men ändå vill jag inte sluta prata. Jag vill prata för att få höra din röst. Din röst lugnar mig, men det är väl egentligen inte jag som behöver tröst.. Det betyder mkt för mig att du öppnat dig så, visat förtroende och att du bryr dig så mkt om mig. Jag blir glad när du berättar saker för mig. Jag vill att du ska veta att jag inte försvinner nånstans. Jag vill göra dig glad igen, jag vill hjälpa dig med att bara finnas för dig, lyssna, hålla om. Jag vill så mycket mer. Ingen annan förtjänar mer lycka än du. Du är den starkaste människa jag vet ♥
Och så en uppdatering av helgen.
Flickan från ovan..
Första tanken när klockan ringer kl. 03.20 är att, När jag slutar ska jag hem och sova.. Vilket jag gjorde idag.. Klockan halv tre ungefär ringer det på dörrn.. jag vaknar och tänker först inte gå upp.. men sen fortsätter det ringa.. Där står bror min, stackarn. Jag va så trött så jag inte ens orkade leka.. men lovade att imorn ska vi hyra film och fika :) Kände mig så elak när ja gick å la mig igen:P
När ja vaknat till igen gick jag och hyrde Flickan från ovan och sedan satt jag i sängen och grät i två timmar i sträck.. Så jävla hemsk och sorglig film, men ändå så bra.. Underbart söta flicka, usch va ledsen jag blir.. Var helt slut när filmen var slut.. Puh.
Utmattad..
Jag är så trött så jag inte vet vart jag ska ta vägen.. Det är för tidigt att sova, men samtidigt har jag varit vaken i över tolv timmar nu.. Var tvungen att börja en timme tidigare idag för att det var så himla mkt beställningar.. Med andra ord - jag gick upp kvart över två.. Det är väl fan inte mänskligt? Klockan tre satt jag i bilen på väg.. Ganska skönt att åka, var länge sen jag tog bilen nånstans känns det som.. Och jag måste säga att jag inte var så farligt trött när jag åkte Till jobbet, men när jag åkte hem.. det var inte roligt..
Det är väl egentligen sagt att jag ska jobba halv tid, alltså fyra timmar om dan.. idag kom jag inte från jobbet fören kvart i elva.. Jag behöver nog inte ens nämna en ggn till hur jag kände mig.. Åkte till Chilli en sväng fär att kolla på soffa.. Min bästa fanns, men endast EN kvar - butiks exet, som var alldeles för sutten.. och hade inte ens samma färg rakt i genom.. då blev jag arg.. Ska ringa dit och tjata igen om att de ska kolla med lagret i Gbg om det finns nån kvar.. denna ska nämligen utgå:( bajs.
Åkte till jysk och ikea, men inget som jag ville ha.. det är så typiskt..
Home.
Ja, brun och lycklig var det? En aning brun kanske och rätt lycklig att vara hemma igen:) Haha, vilken jävla vecka vi har haft alltså. De bästa dagarna var den riktigt första dagen då vi gick ut och firade på kvällen med restaurang, krogar och karuseller OCH fredagkvällen då vi åkte på skandinavien party, poolparty, skumpart och en helt jävla galen kväll. Jag fattade knappt bad vi höll på med. Men ack så kul vi hade:) De två sista dagarna var inte alls riktigt lika roliga då jag drog på mig en matförgiftning.. Men så fort jag kom hem till mitt älskade hem så var den som bortblåst. Jag är så glad att vara hemma. Har i och försig dragit på mig en lagom rolig förkylning istället..
Någon helt annanstans.
Det har varit en helt overklig helg, men fan så underbar den varit. Har b la jobbat min sista dag i Öregrund, tråkigt kan man säga, saknar alla. Men vi ska ses OFTA:) Lördag kvällen bar det av på äventyr med fina männsikor och den avslutades med nattbad i svart vatten och fyverkerier någon helt annanstans, med en någon jag tycker om. Denna kväll kommer jag aldrig glömma, fina människor♥
Nu sitter jag på golvet omringad av resväskor och kläder. För nu är det inte många timmar kvar alls innan vårat plan lyfter. Rättare sagt tretton timmar och sju minuter. Helt jävla galet. Bulgarien är SÅ nära nu så att jag nästan känner lukten av havet och drinkarna :D Om mindre än ett dygn är vi framme. Det går bara inte att fatta. men det är så sant. Snart är vi här..
Vi ses om en vecka, bruna och lyckliga.
Mini-semester.
Dags för en liten sammanfattning av den bästa minisemester som helt klart gjorts :) Jenny och jag packade in kuddar, täcken, mat och massa annat nödvändigt i bilen, sen maxade vi musiken och drog iväg ut på vägarna påväg till Rättvik:) En SÅ kul resa alltså, gick mkt fortare än väntat. Bilköer som bara var kul, SÅ MYCKET människor, bilar och liv alltså. Vi hade det så mysigt, dessutom sov vi i bilen, det helt klart bästa vi gjort. Så bra så att vi till och med sov hemma i bilen sen på en rastplats och grillade korv. Haha :D Sjukt roligt, fast frågar man vem som helst så skulle den personen antagligen tycka det var konstigt:P
På vägen hem från Rättvik i allafall så svängde vi förbi Borlänge och gjorde Kupolen:) Ett perfekt avslut. Så, då var de sagt:)
Och för det tredje..
..så saknar jag dessa människor Så mycket♥
Allt känns så sorgligt. MEN vi har haft så jäkla kul:)
För det andra..
Tro det eller ej, men nu är det bara sex dagar kvar :) Om några timmar är det fem.
Åh denna söta sak har stått å väntat i flera månader och i förrgår var den så ivrig så att den kastade sig på golvet och öppnade sig. Iiiih. Bulgarien♥
För det första..
Vi tar en sak i taget här nu. Först och främst..
..är min bästa vän just nu :)
En tisdag.
Dom här senaste veckorna har varit helt sjuka. Helt konstiga. Och några av dom, helt perfekta. Jag känner mig så lättad över att livet äntligen börjar komma på rätt spår igen och det känns konstigt att säga att jag mår bra. Men det gör jag. Just nu mår jag alldeles utmärkt. Gårdagen var den bästa måndag man kan tänka sig. Jag lovar. Gick upp vid nio. duschade. blev inte ens arg över att det regnade. handlade. fick underbart besök. lagade mat. kollade film. gick ut barfota i regnet och hoppade i vattenpölar. kände mig som 5 igen, men ack vilken skön känsla. bakade kakor. somnade på det bästa sätt som finns. Detta var igår, en Måndag. Just nu halvligger jag i sängen, hyfsat pigg och väldigt nöjd med dagen. Vaknade vid tre
imorse. inatt. Sovit 3-4 timmar. Trött är nog bara förnamnet på det jag var, men det känndes ändå så bra, trots det eländiga mörker utanför fönstret. Inte var det många ute och gick den tiden, inte.. Idag jobbade jag min första dag på det nya jobbet. Ännu en lättnad, jag hann inte ens bli arbetslös. Är så glad och allt känns så bra. Lagom många timmar, som visserligen gick väldigt fort. 5-9 och sedan åt jag min tredje frukost denna morgon, på bästase SUB. Sen fick jag till och med sitta och vänta på att affärerna skulle öppna. På väg till tåget sen tänkte jag på människorna som stod vid övergångsstället.. Får man sämre reaktionsförmåga när det närmar sig hösten, eller är folk bara trötta kl elva en tisdag? För det tog bra många sekunder innan ens någon orkade reagera på att gubben slog om till grönt.
