Rädsla.

I lördags var det en lång natt. En lång natt av oro, rädsla och väntan på akuten. Jag är så lättad att allt gick så bra som det gick.. vågar inte ens tänka på hur det kunde ha slutat.

Vad skulle jag göra utan dig i mitt liv?


Du slutar aldrig..

..att överraska och förvåna. Underbara människa vad jag älskar dig♥

I fredags när jag åkte hem till dig hade du fixat detta åt mig, på sängen..

innehållande dessa underbara..

Och som om inte det var nog, så hade du t om köpt tyg och band i siden, bara för att göra ett paket..
Hur kan man vara så fantastisk som du är?


The Cake.

Är väldigt nöjd med denna skapelse som jag knåpade ihop till mor&far :)


Sista gången..

Är det verkligen sant den här gången? Att det äntligen är över.. Jag tror att jag vågar tro på det nu. Jag är så lättad.

Jag har sagt det förr..

..och jag säger det igen - Jim är världens underbaraste människa♥

I fredags var vi på par middag hos två vänner i Gävle och sedan följde Jim med mig hem till mig bara för att sova några timmar innan jag skulle upp och jobba.. Lördag kvällen var helt perfekt. När jag kommer hem till Jim står två champangeglas på barbänken brevid massa ljus och en ros. Middag ute på restaurang och när vi kommer hem har han lagt ut rosblad på hela sängen. Hur underbar är man inte då? Jag är så himla kär, mer och mer för varje dag. Du gör mig så lycklig.

Vad är det vi firar? - Att vi har varandra♥


Dödsdom.

.... När man tror att allt är över, så är det någon som sitter å hånskrattar dig rätt upp i ansiktet och skriker - In your fucking dreams.. Detta är inte över, det är bara början..
Thats true. Kändes verkligen så, som att bli sparkad liggandes på marken ungefär, fast ännu lite mera jobbigt. I fredags kom den, min dödsdom. Kändes så i alla fall. Jag minns det så väl första ggn denna känsla fanns.. Jag minns exakt varenda detalj av allting, det liksom spökar i huvudet på mig. Jag vill inte, jag orkar inte. När ska detta ta slut?

Tisdag..

Igår var en av de tisdagar man är som mest nöjd med.. Efter att ha hämtat Jim på jobbet och ätit lite så åkte vi till backen med skidorna. Oh yes, denna ggn tvekade jag inte ett dugg, och hade inte glömt hur man gjorde, bara åkte. Jag är så stolt att jag kan och det är så kul:) Jag kan, jag kan, jag kan.

Fyra veckor kvar nu♥


...en sommar till.

Måste bara kladda ner lite här innan jag lägger mig i några timmar..
En sak som jag upptäckte i morse är ; Snart är jag ensam kvar i huset jag bor i oxå.. på bara några veckor har två flyttat ut uta att jag knappt här märkt det, bara för att jag knappt bor här själv längre.. Jag VILL inte bo här längre..
En positiv sak i allafall.. är att jag snart är tillbaka i älskade Öregrund. Jag längtar jättemycket. Det blir en sommar till ♥


RSS 2.0